Underbart
Trivs har sa super bra.
Just nu bor vi pa ett hostel mitt i KingsCross och det lutar at att vi kommer stanna dar storsta delen av var tid i Sydney for det ar sa ruskigt bra dar. Det heter Mates Place och ar ett billigt och inte sa super stort hostel aven om det bor fler dar an man tror. Det ar sa underbar stamning! Alla ar oppna och vanliga och tar verkligen hand om varandra, man far alltid hjalp om man ser vilsen ut och det finns hela tiden nat att gora. Jag har varit med hostelet ut pa krogen tva ganger, vilket har varit skoj. Igar var det riktigt roligt for da umgicks jag och Hutter med tre jattetrevliga irlandska killar. De tog med oss till en irlandsk pub lite senare pa kvallen som jag blev att tycka jatte mkt om. Idag sa har vi hangt pa hostelet till en park, dar solade och laste jag, vi spelade fotboll(Hutter hela tiden=P konstigt nog) Det ar sa himla harligt.
Kommer bli svart att lamna den har staden
Just nu bor vi pa ett hostel mitt i KingsCross och det lutar at att vi kommer stanna dar storsta delen av var tid i Sydney for det ar sa ruskigt bra dar. Det heter Mates Place och ar ett billigt och inte sa super stort hostel aven om det bor fler dar an man tror. Det ar sa underbar stamning! Alla ar oppna och vanliga och tar verkligen hand om varandra, man far alltid hjalp om man ser vilsen ut och det finns hela tiden nat att gora. Jag har varit med hostelet ut pa krogen tva ganger, vilket har varit skoj. Igar var det riktigt roligt for da umgicks jag och Hutter med tre jattetrevliga irlandska killar. De tog med oss till en irlandsk pub lite senare pa kvallen som jag blev att tycka jatte mkt om. Idag sa har vi hangt pa hostelet till en park, dar solade och laste jag, vi spelade fotboll(Hutter hela tiden=P konstigt nog) Det ar sa himla harligt.
Kommer bli svart att lamna den har staden
Antligen bilder
Nu har jag antligen lyckats ladda upp ett fatal bilder. Problemet for mig ar att dom ar lite for stora for att lagga upp pa en blogg, darfor ar jag tvungen att gora om dem, vilket leder till valdigt olika storlekar. Dessutom var jag stressad nar jag antligen lyckades ladda upp bilder sa jag gjorde saklart fel. Detta ledde till att det bara var nagra bilder jag hann lagga upp. Men de bilderna ar helt underbara.
Denna bild ar fran nar vi precis landade med flygplanet, VI ar annu inte pa Australiensisk mark, men efter att ha avklarat en resa som varade i nastan ett dygn sa maste jag saga att vi ser ratt bra ut =)
Denna bild ar fran den forsta kvallen. Vi bestamde oss for att ta en promenad runt staden. Direkt vi traskade ivag fran hostelet sa foll jag for denna stad, nar vi kom till Circular quay (det heter nat sant) sa blev jag helt skakig i benen, det ar dar som Operahuset och Harbour bridge ligger. Jag alskar Operahuset, mer intressant och samtidigt snygg arkitektur ar svar att finna!
Det kommer komma en blogg med bara massa bilder pa operahuset nar jag inte ar lika stressad men jag borjar med att bara njuta av nagra bilder!
Mitt i centrala Sydney ligger det jatte parker. Idag gick vi igenom Lower Botanic Garden. Darifran far man den mest fantastiska utsikten over denna vackra stad och nar vadret ar sa underbart som det ser ut att vara, sa ar det helt fantastiskt.
Som ni kan se sa ar denna jatte stad helt omringat av gronomraden, vilket jag som den promenad-alskande-flicka jag ar tycker ar toppen. Forresten om nan har lust kan de ge mig en san dar bat i fodelsedagspresent
Jag och Hutter har det sa bra, det kanns verkligen som att jag har mina broder med mig nar jag bor med honom, vi tjafsar hela tiden om helt onodiga saker (Andreas) och han och Mattias ar sa lika varandra till sattet att det ar slaende! Det kanns tryggt.
Denna kvall har vi varit ute pa tva olika pubar. Vi var lite sega igang sa vi missade nar resten av hostelet traskade ivag. Som tur var sa var det tre irlandare som inte heller hade lyckats hanga pa de andra och de visste vagen. Val dar sa fick man en valfri latt maltid gratis, om man bestallde nanting att dricka. Sa vi satte oss ner vid ett bord, jag at en tallrik med varma nachos, Hutter och en av killarna at kycklingsnitzel och den fjarde som at, valde fish and chips. Det var faktiskt tro det eller ej riktigt gott och de tre irlandarna vi var med visade sig vara valdigt trevliga killar! Vi spenderade darfor resten av kvallen i deras sallskap, vilket ledde till att de drog med oss till en irlandsk pup; Soruffy's nanting. Det stallet var verkligen helt toppen. Nu ska jag snart ga och sova for att vara redo for imorgon, da vi tanker aka till Bonday beach om det ar fint vader!
Jag avslutar med den basta bilden jag kan tanka mig. Jag ar ute i stora varlden och jag trivs saaaaa bra!
For fler bilder se http://hutter.blogg.se
Denna bild ar fran nar vi precis landade med flygplanet, VI ar annu inte pa Australiensisk mark, men efter att ha avklarat en resa som varade i nastan ett dygn sa maste jag saga att vi ser ratt bra ut =)
Denna bild ar fran den forsta kvallen. Vi bestamde oss for att ta en promenad runt staden. Direkt vi traskade ivag fran hostelet sa foll jag for denna stad, nar vi kom till Circular quay (det heter nat sant) sa blev jag helt skakig i benen, det ar dar som Operahuset och Harbour bridge ligger. Jag alskar Operahuset, mer intressant och samtidigt snygg arkitektur ar svar att finna!
Det kommer komma en blogg med bara massa bilder pa operahuset nar jag inte ar lika stressad men jag borjar med att bara njuta av nagra bilder!
Mitt i centrala Sydney ligger det jatte parker. Idag gick vi igenom Lower Botanic Garden. Darifran far man den mest fantastiska utsikten over denna vackra stad och nar vadret ar sa underbart som det ser ut att vara, sa ar det helt fantastiskt.
Som ni kan se sa ar denna jatte stad helt omringat av gronomraden, vilket jag som den promenad-alskande-flicka jag ar tycker ar toppen. Forresten om nan har lust kan de ge mig en san dar bat i fodelsedagspresent
Jag och Hutter har det sa bra, det kanns verkligen som att jag har mina broder med mig nar jag bor med honom, vi tjafsar hela tiden om helt onodiga saker (Andreas) och han och Mattias ar sa lika varandra till sattet att det ar slaende! Det kanns tryggt.
Denna kvall har vi varit ute pa tva olika pubar. Vi var lite sega igang sa vi missade nar resten av hostelet traskade ivag. Som tur var sa var det tre irlandare som inte heller hade lyckats hanga pa de andra och de visste vagen. Val dar sa fick man en valfri latt maltid gratis, om man bestallde nanting att dricka. Sa vi satte oss ner vid ett bord, jag at en tallrik med varma nachos, Hutter och en av killarna at kycklingsnitzel och den fjarde som at, valde fish and chips. Det var faktiskt tro det eller ej riktigt gott och de tre irlandarna vi var med visade sig vara valdigt trevliga killar! Vi spenderade darfor resten av kvallen i deras sallskap, vilket ledde till att de drog med oss till en irlandsk pup; Soruffy's nanting. Det stallet var verkligen helt toppen. Nu ska jag snart ga och sova for att vara redo for imorgon, da vi tanker aka till Bonday beach om det ar fint vader!
Jag avslutar med den basta bilden jag kan tanka mig. Jag ar ute i stora varlden och jag trivs saaaaa bra!
For fler bilder se http://hutter.blogg.se
Kings Cross
Inga bilder den har gangen heller. Sorry men alla datorer jag ar vid kraver att jag har sladd till kameran. VIlket jag alltsa inte har! Ska be mamma och pappa att skicka en
I LOVE Sydney!
Detta ar nog en av de vackraste staderna i varlden, Jag har fallit fullkommligt for den. Hoppas att resten av landet ar lika underbart!
Vi har flyttat till ett underbart stalle pa Kings Cross. Det ar super trevlig sa vi blir kvar dar minst en vecka men jag skulle tro att det kommer bli annu langre, vill atminstone det just nu! Spenderar dagarna med att fixa alla pappers grejer, har nog bara en sak kvar och det ar taxfilenr. Jag vandrar omkring massor i denna toppen stad. Stadskarnan ar liten sa snart hittar jag nog. En sak ni maste besoka om ni nangang kommer hit till Sydney ar den Botaniska tradgarden. Jag var ute och sprang dar igar, och jag som aldrig i mitt liv har tyckt om springa, till och med langtar till nasta gang.
Na nu ska jag ta tag i att soka taxfilenr sa jag slipper alla sana har trakigheter!
Jag har det bast! //Anja
Jag halsar Hutter eller som jag nu maste kalla honom "Jonas" (For det ar omojligt att saga Hutter pa engelska, prova sjalva) hela tiden och vi lovar att vi tar hand om varandra!
Klokt skrivet Sofia att man inte kan vara omtyckt av alla. Hmm. Kan inte varit du som kom pa det dar! =P
Jag vet inte varfor vi har det slaktdraget, att saker forsvinner Cissi. Vart fel ar det ju iallafall inte. Men det kanns skont att du ar pa samma niva som mig. Och sjalvklart sa ar vi smarta pa annat satt. Det ska jag borja saga nu! =D
I LOVE Sydney!
Detta ar nog en av de vackraste staderna i varlden, Jag har fallit fullkommligt for den. Hoppas att resten av landet ar lika underbart!
Vi har flyttat till ett underbart stalle pa Kings Cross. Det ar super trevlig sa vi blir kvar dar minst en vecka men jag skulle tro att det kommer bli annu langre, vill atminstone det just nu! Spenderar dagarna med att fixa alla pappers grejer, har nog bara en sak kvar och det ar taxfilenr. Jag vandrar omkring massor i denna toppen stad. Stadskarnan ar liten sa snart hittar jag nog. En sak ni maste besoka om ni nangang kommer hit till Sydney ar den Botaniska tradgarden. Jag var ute och sprang dar igar, och jag som aldrig i mitt liv har tyckt om springa, till och med langtar till nasta gang.
Na nu ska jag ta tag i att soka taxfilenr sa jag slipper alla sana har trakigheter!
Jag har det bast! //Anja
Jag halsar Hutter eller som jag nu maste kalla honom "Jonas" (For det ar omojligt att saga Hutter pa engelska, prova sjalva) hela tiden och vi lovar att vi tar hand om varandra!
Klokt skrivet Sofia att man inte kan vara omtyckt av alla. Hmm. Kan inte varit du som kom pa det dar! =P
Jag vet inte varfor vi har det slaktdraget, att saker forsvinner Cissi. Vart fel ar det ju iallafall inte. Men det kanns skont att du ar pa samma niva som mig. Och sjalvklart sa ar vi smarta pa annat satt. Det ska jag borja saga nu! =D
Australien
Hej kara vanner!!!
Ah vad era kommentarer varmer!! Forsatt sa.
(Tillagg, jag tycker i for sig att kommentarer ar obligatoriska, om det sa bara ar, hej jag har last, men om de ar sa dar underbara sa ar de energikickar ocks[=)
Nu har vi iallafall varit i Australien ett dygn och idag ar det 22grader varmt och solsken (I am happy, oh so happy...osv) Jag har tagit massor med bilder, men jag behover koppla ihop kameran och datorn med en sladd, och den ar nedpackad om den ens finns sa det kommer det kommer.
Det har ar den trakiga delen....
Nar jag var i Kuala Lumpur sa blev jag av med min mobil, jag hoppas att den helt enkelt blev snodd men tyvarr sa kan det vara sa att jag helt enkelt glomde den nanstans. Jag trodde jag hade lart mig nat av nar min kamera var borta, Hade alla viktiga saker i en pase runt halsen, men i en svag stund lyfte jag tydligen upp mobilen och la den nanstans. Darfor skulle ni nog formodligen inte kanna igen den Anja som ar i Australien, jag har blivit pedant nar det kommer till mina grejer namligen. Jag far ta hur lang tid pa mig som helst, bara det blir bra!
Har i alla fall kopt en ny mobil +61424986240 och Hutter har skaffat nytt nr +61424984556, vi loste det redan pa flygplatsen sa det kanns bra. Flygningen gick toppen, fran Kuala Lumpur till Sydney sov jag, vilket jag garna skulle gora nu ocksa, lider av jetlag!!! Nar vi skulle in i landet sa gick det jattebra ocksa, om vi raknar bort snuset, som vi var tvugna att packa upp vaskan pa grund av (vilket jag var hispig over innan men inte nar vi packade upp och sa). Forresten for er som inte vet sa har jag och Hutter med oss tre stockar snus var. Hutter har kommit pa en buissness ide som jag har hangt pa.
Igar spenderade vi kvallen med att titta pa operahuset och harbour bridge. Sydney ar en helt underbar stad, som vi ska se mer av nu nar vi idag flyttar fran vart lyxhostel wake up nanannanstans
Sa nu far ni trycka kommentar och jag ska surfa vidare!!
Anja
Anja
Kuala Lumpur
Hej kara vanner!
Nu star jag har i Kuala Lumpur Malaysia. Kl ar fyra pa eftermiddagen och vi har precis atit pa burger king sa bade jag och Hutter ar nojda! Det ar ruskigt billigt har, tillochmed Hutter blev matt pa 27 kr =D
Vi var har redan halv sju imorse men tyvarr sa ar var transit for kort for att fa resa in i sjalva landet. Vi spenderade morgonen med att sova pa bankar och turades om att vara vakna. Harifran kommer vi aka kl 22.05 och vi har redan checkat in sa allt kanns jatte bra. Resan gick jatte bra och jag spenderade flygresan med att se pa Shrek den 3de (precis sa harlig som jag trodde), genom att lyssna pa en massa musik och genom att spela det utsokta spelet Insaniquarium. Maten smakade flygmat men anda bra och servicen var tiptop.
Jag hann tyvarr inte fa tag i alla jag ville i morse men er som jag faktiskt fick tag i ska ta och tacka Anton Soderberg for att han fick mig att satta fart. Klockan gick fort i morse =P Till Camilla och Moster vill jag saga tack for de fina halsningarna jag fick nar jag kom fram har i Malaysia. Till Ida vill jag saga att du smakar bra. Till Elenore vill jag saga att du ar bast samt rikta en uppmaning om att se till att fa ivag Malin Jensen till Australien ocksa. Det vore grymt. Johan och Hula ar muppar som inte svarar och till min fantastiska van Julius vill jag dels be om ursakt for att samtalet blev sa kort men aven framforallt tacka sa ruskigt mycket for att du ar sa bast och gjorde mig sa ruskigt glad i fredags! Winge vill jag halsa att han ar med har i Malaysia och till var kara coach Brita vill jag helt enkelt saga TACK!!!
Alla vanner som kom i fredags ar bast och gjorde min kvall helt underbar!
Jag trivs har. Nu ska jag ha kaffe!
Over and out || Anja
Bloggen jag längtat efter
6 månader har idag gått sedan den 22 mars. 6månader.
Detta är en blogg över vad som har hänt sedan dess. Om vägen tillbaka till mitt liv och om de alla som har hjälpt mig på vägen.
Torsdagen den 22mars var jag ledig från skolan som jag alltid var på torsdagar. Därför hade jag tagit åt mig att jobba några timmar på förmiddagen som snowboardlärare. Det var strålande solsken och jättelite folk i backen och jag hade bara en lektion planerad den dagen eftersom jag bara kunde jobba till klockan 13, då jag skulle till Falun och kolla upp mitt knä. Hade två riktigt tråkiga sura småkillar den dagen, så lektionen var tråkig (ibland var superkul, men det berodde alltid på elev/eleverna) så sen när jag hade haft min lektion blev jag jätte sugen på att ta ett åk själv. Jag vet att jag tog stolsliften upp till toppen eftersom att jag minns att jag satt och skrev ett sms till min jobbarkompis Anna, att vi defenitivt borde hänga på jobbresan till Sälen. Sen så slutar mina minnen för de närmaste veckorna. Vet i allafall att jag åkte över till Götesbrant sidan och vet också att jag måste ha satsat riktigt ordentligt, som jag skrev tidigare så var det ju strålande sol och lite folk i backen och då finns det ju ingen som helst anledning att feg åka. Åkte tydligen av nån konstig anledning på vänster sida där Götes delar upp sig i Guldkornet och i Götes. Jag tycker att Götes sidan är tråkig om man jämför med Guldkornet på höger sida, så jag brukar aldrig åka Götes men denna dag blev det visst så. Åkte som sagt säkerligen ruggigt fort, vet att jag ramlade på ett ställe med konstigt underlag men i övrigt har jag ingen förklaring till att det kunde gå så fruktansvärt illa. Vet i alla fall att jag landade endast på huvudet, hade ingen skada på kroppen förutom ett litet skrubbsår på näsan + skrapsår på ryggen från att jag glidit på snön.
Hittades i alla fall av en gubbe som åkte ner och larmade ambulanssjukvårdarna, vet tyvärr inte vem den här mannen var men är honom evigt tacksam. Som tur var så jobbade Göran Carlsson denna dag. Han var min mosters man när jag var liten, han tog hand om mig bra då vad jag vet och jag är fullkommligt övertygad om att jag inte hade kunnat hamna i bättre händer nu. Han skjutsade in mig till Falun och försökte kontakta min mamma och pappa men eftersom de var i Thailand gick det inte. Han fick dock tag i min kusin Martin som lyckades kontakta min moster och bror Andreas. Moster tog sig in till Falu lasarett och var med tills de flög mig till NIVA i Uppsala med helikopter eftersom jag var i så djup medvetslöshet så jag behövde expertvård. Även om jag var i väldigt djup medvetslöshet var jag också nedsövd så att jag inte skulle bli stressad av allt som hände omkring mig. Moster, Andreas och Martin åkte efter mig till Uppsala och var mina räddande änglar. De satt vid min säng och talade med mig, de kontaktade de som behövde få veta och de kämpade för min skull.
Mina föräldrar fick de inte tag i förrens på fredagen, men Andreas fixade så att de var hemma på ett dygn, jag tror inte någon annan än Andreas hade klarat av en sån sak, så bra. På fredagen kom också Ida och Elenore och de var kvar när mina föräldrar kom på lördagen. Andra som besökte mig var; Camilla, Anna, min kusin Emilie och såklart min lilla storebror Mattias som befann sig i Norge när olyckan skedde. Jag är så enormt glad att de flesta av mina närmaste var där. Jag har varit i Uppsala nu i efterhand och fått gå in på avdelningen där jag låg. Därför vet jag att det måste ha varit enormt starkt för de som var där och besökte mig. Att gå in på avdelningen var som att gå in i ett rymdskepp, Det är ett rätt stort rum med 5 sängar, samtliga patienter är avklädda förutom skynken över privata delar, för att undvika risken för feber, mesta delen av tiden är ingen är vaken utan ligger där sovandes med slangar och monitorer kopplade till kroppen men det som är mest läskigt är att alla ligger där med rakade huvuden och slangar som tillochmed sticker ut ur huvudet.
Där låg alltså jag i 9 dygn sovandes. Jag vaknade en lördag och vi vet inte riktigt hur det kan komma sig för läkarna hade avböjt att väcka mig på slutet av vardagarna veckan innan och bestämt sig för att tidigast väcka mig i början av veckan efter. Min mamma misstänker att jag kan ha vaknat för att jag själv drog ur respiratorn, när jag väl var vaken hade jag nämligen försökt dra ur de flesta av de slangar jag kunde få tag i. Min CVK och artärkatetern drog jag ur innan de hann stoppa mig. Min vänstra arm var låst i ett läge och den kunde jag inte röra, höger arm hade jag inte riktigt full koll på men kunde jag ändå till viss del använda, därför tejpade de för min högra hand så att det såg ut som att jag hade på mig en boxhandske, ändå lyckades jag dra ur min sond. I början kunde jag inte prata så mycket men några klockrena svar lyckades jag ändå fram. T.ex. så frågade de mig om vad jag ville ha och äta, äkta festivaltjej som jag ändå är svarade jag langos och jag ville dricka cauppochino. En riktigt skön grej är också att jag var mig själv så fort som jag vaknade, även om den jag är, kanske inte är världens godaste människa. T.ex så var det första jag sa till min bror Andreas att han skulle ta av sig kepsen för det såg förjävligt ut. Till min andra bror skämtade jag lätt om att vi hade lika frisyr då han ungefär samtidigt som jag hade fått raka av sig håret, på grund av att en kompis till han hade rakat av lite av hans hår på en fest.
Det här är inget som jag själv minns utan bara sådant som jag fått återberättat för mig och så fortsätter det att vara i ungefär en vecka till. Förflyttades hursomhelst till Falun på tisdagen. Min vänstra arm fortfarande låst i läget ni ser ovan och höger utan full kontroll, vänster öga i stort sett stängt men om det hade varit öppet kunde man tydligt ha sett att det pekade åt helt fel håll. En läkare i Uppsala sa till min mamma och pappa att de skulle förbereda sig på att mina skador på vänstersida kunde vara bestående och alla som de pratade med sa åt dem att de skulle förbereda sig på en mycket lång rehabilitering. I Falun började dock min rehabilitering sätta fart, jag flyttades snabbt till avdelning 56 där mitt hem blev att ligga de närmaste veckorna.
Mitt balanssinne var helt kasst, jag fick t.ex. öva på att sitta upp för när jag satt upp började allt att snurra. Jag var tvungen att träna upp att träffa munnen när jag åt själv eftersom min kontroll över muskler var värdelös. Men första gången jag fick sitta i matsalen och äta var ändå underbar.
Denna bild är från det tillfället och att tänka sig att denna tjej var jag för bara några månader sedan är helt främmande
Nu är det tyvärr så att typ mer än 1 timmes jobb försvann från bloggen så nu blir min halvårs blogg inte riktigt så bra som den skulle ha varit men jag lägger upp bilder i allafall.
Jag har en underbar familj!!!
Jag fick komma hem den 19 april. Den 23 blev jag utskriven påriktigt. 1månad hade då gått.
Att komma in på Soltorg första gången med rollator var en stark upplevelse, Där gick jag, som en krympling. Den första jag verkligen mötte vet jag var Erik Dahl. Han gav mig en kram som fyllde hela mig med en varm känsla och han är värld en stor och färggrann prick i himmlen för den kramen.
Känslan sade mig:
Välkommen Anja, välkommen tillbaka till ditt liv!
Studenten tog jag och det med bravur. Fullpott betygsmässigt och jag höll tillsammans med Erik studenttalet
Sommaren kom med massor av underbar kärlek
Jag har de bästa vänner.
Men nu vill jag tillägna en stund åt min älskade Ida, Hon var den första mamma frågade om var där när hon återvände från Thailand. Ida är min familj, där var som tur var också Elenore.
Några saknades men Trion var i alla fall samlad
Idag så har jag tagit mig genom mitt stora delmål! Ett halvår har gått och imorgon åker jag till Australien
Jag är lycklig!!!
Bokslut
Nu känns det som att livet är på väg in i en ny fas. Nu närmar jag mig en tid i livet som kommer gå ut på att resa och studera, Denna tid kommer förmodligen att vara en tid då man kommer vara tvungen att vara hemma i sig själv, det kommer nog inte finnas ett riktigt hem när man hamnar här och var i världen men däremot kommer det finnas så fantastiskt många människor att möta och saker att uppleva.
Ska bli helt underbart!
Men innan jag startar en ny fas i livet avslutar jag denna genom att skriva av mig den eftersom jag inte målar just nu. Och för att bli av med saker måsta jag skriva, måla eller liknande. Jag råder inte till att läsa allt, plocka lite och läs det som verkar intressant.
Ska bli helt underbart!
Men innan jag startar en ny fas i livet avslutar jag denna genom att skriva av mig den eftersom jag inte målar just nu. Och för att bli av med saker måsta jag skriva, måla eller liknande. Jag råder inte till att läsa allt, plocka lite och läs det som verkar intressant.
De senaste tre åren har varit min senaste fas i livet. Att gå på Soltorg har passat mig perfekt, under högstadietiden hittade jag aldrig mig själv, och när jag tänker på den tiden känner jag mest i stort sett avsky, men Soltorgs tiden tänker jag på med värme. VIsst all prov-ångest minns man väl inte med glädje kanske, men man hade ju de bästa människorna att dela den med. Under 1an hade jag ett år som mest var fest och skoj. Minns inte så många seriösa saker under det året utan tyckte mest att allt var roligt och kul. Jag hade två pojkvänner (av två i livet) det här året el ja, dom var rätt koncentrerade kring först halvåret i ettan och det var två toppen killar som lyckades få en riktig kass flickvän. Det jag lärde mig av detta var att jag inte var mogen nog att ha pojkvän så jag slutade med sånt.
När ettan var slut gjorde jag något som får mig att känna mig trygg med den här resan som ska komma. Jag hade bestämt mig för att åka till Hultsfred med min kusin. Dagen innan vi ska åka ringer min kusin och berättar att hon inte har en biljett till det sedan veckor slutsålda Hultsfred. Jag blir då tvungen att ringa till Anton Darpö som är en av de enda jag visste skulle till Hultsfred och fråga om jag fick bo med dom. Jag kände ingen av de jag åkte till Hultsfred med särsklit bra ändå hade jag en av de bästa veckorna i mitt liv.
Därför är jag lugn, det är inte farligt att inte känna någon, det som är farligt är att inte börja prata med någon, och det vet jag att jag gör.
Senare den sommaren åkte jag, Ida och Ellen upp till Storsjöyran i Östersund för att lyssna på musik. Första kvällen var vi trötta efter resan och kanske framförallt chockade över hur lite folk var där för musiken, Andra kvällen hade vi gett upp våra ambitioner för musik. Men det jag tar med mig av denna resan är min fantastiska vän Julius. Vi träffade Julius med vän första kvällen då vi traskade omkring på campingen och letade efter någon som var där för att lyssna på musik, vi hörde då Winnerbäck spelas från ett tält och traskade ditt och satte oss. Andra kvällen umgicks vi massor och när jag sedan kom hem så ville jag bara bort från mitt hemska jobb på Tunabyggen så valde jag att äventyra mig iväg upp till Örnsköldsvik. Det är det jag tar mig med från detta, Här åkte jag återigen iväg utan att känna någon särskilt bra, eller ja, alls skulle man nog kunna säga, och ändå hade jag det helt bäst! Tror det blev ännu en tur denna sommar men det som jag, som tur är, inte har tagit med mig från detta, är att fly från jobb.
Sen kom tvåan, jag slet för något som jag än idag är nöjd över, ett halvår Fysik B sen så lyckades och kanske framförallt vågade jag ändra på det. Istället böt jag till Miljöinriktiningen vilket känns så rätt nu att jag inte riktigt kan förstå hur jag inte kunde välja det från början då jag numer brinner för miljöfrågorna. Jag är ingen ren naturvetare, även om jag tycker mycket om mina vänner blivande civilingenjörerna, jag ska bli någon som jobbar med att påverka människor så sen i vår om ni ser en utbildning som kan passa mig, tipsa mig, för jag kommer kanske vara i Australien när det är dags att välja. Att påverka brinner jag för, det visades sig under detta år när jag lyckades bli vald till vice ordförande i elevrådet och senare i trean blev jag ordförande. Något som jag är väldigt glad över att jag varit, för även om jag inte lyckades genomföra särskilt mycket eller stora saker så lärde jag mig ändå massor och en märkbar värmehöjning av skolan genomdrev vi ju faktiskt!
När jag slutade tvåan var det dags för Hultsfred igen (och även denna gång var det toppen även om det var helt annorlunda) vilket ökade på min känsla att på resande fot är det man ska leva. När trean började åkte jag med fyra vänner till solen i Turkiet. Senare denna höst fyllde jag 18 år och en månad och 11 dagar senare hade jag körkort, det är en del av friheten med att börja bli vuxen som jag inte kan förstå hur andra väljer att frivilligt skjuta på. Nästa resa jag var med om var kanske inte så lång avståndsmässigt men den är den resa som varat längst tid och den var helt otroligt härlig. Den bar av in till Borlänge city där jag fick låna min kusin Martins lägenhet i två månader medan han var i Australien. Denna resa lugnar mig då helt när det gäller hur jag kommer känna med att klara mig själv. Det är ju helt underbart!
Under vintern jobbade jag på Romme Alpin som snowboardlärare och i uthyrningen. Det var efter en förmiddag som jag jobbat som snowboardlärare som jag tog ett åk i Götes brant och var med om min olycka. Men det kommer ett blogginlägg om olyckan snart som jag hoppas kommer bli spännande. Olyckan krävde en månads rehabilitering innan jag kunde återvända till någon typ av vanligt liv men som tur var så hade jag ett helt fantastiskt vanligt liv som väntade. Jag tog studenten, med fullpott betygmässigt dessutom och inte mer än ett betyg som det kändes som jag fått lite gratis och framför allt så fick jag hålla studenttalet tillsammans med Erik Dahl vilket jag kommer vara evigt stolt över. (Även om jag inte har en aning om hur det lät och vet att jag var den enda av oss två som tappade bort sig)
Sommaren spenderade jag med en en underbar midsommar, Peace and Love såklart, liten semester till Nyköping, en snabbtur till Linköping men framförallt mycket jobb i augusti och september. I måndags sade jag upp mig på Maxi och på söndag så åker jag, jag är nöjd med den här fasen som nu tar slut för att påbörja en ny och ni som har orkat läsa allt beundrar jag men anser att ni borde spendera mindre tid framför datorn då det inte kan ha varit ett så stort nöje med tanke på min kasst skrivna svenska och jag orkar då definitivt iNTE läsa igenom och rätta.
På väg mot framtiden! Med mina vänner nära hjärtat
Mina flickor är det bästa jag vet
Nu sitter jag här efter en dag full av ångest. Jag har listat ut att jag har levt lite för hårt de senaste veckorna. Att jobba så mycket som jag har gjort och samtidigt förbereda sig för sin livs resa har slitit för mycket på mig. Nu har jag bestämt att imorgon åker jag till ICA Maxi och säger upp mig. Det har varit en underbar plats att jobba på och jag har trivts toppen men nu känner jag att det är nog. Jag vill vara någorlunda utvilad när jag anländer till Australien eftersom jag inser att bara själva resan kommer att slita hårt.
Denna kväll har jag sagt hejdå till mina flickor, till Elenore var det bara ett förhejdå, vi ska ses så mkt vi kan nu i veckan men till Ida var det hejdå för den längsta tiden i mitt liv.
Ida är den som står mig absolut närmast. Hon och jag har delat allt. Nu ska vi vara på olika håll, men när vi kommer tillbaka till varandra vet jag att vi kommer kunna ta ikapp och dela allt med en gång igen. Men nu väntar Köln för min soldier!
Elenore gav mig en underbar tavla över vår vänskap, den kommer fylla mig med lycka hela tiden och jämt. Till henne gav jag en australiensisk sparbösse dingo. Jag hoppas att hon kommer att fylla den med söta små slantar för att sedan hälsa på mig för några underbara veckor surfing i vår. Så låt oss hoppas att hon spar pengar.
Camilla är det bästa jag vet. Hon är den stadigaste vännen jag har, Har som tur var umgåtts en hel del med henne på sistone och det kan jag lova att jag är glad för. Finns ingen jag litar på så mycket som Camilla. Hon är klok och hon är min hjälte.
Winge besökte jag nu i veckan för inflyttningsfest i Linköping där han numer bor, Han lever det livet som jag så väldigt längtar efter, men det kommer komma. Jag är så fruktansvärt stolt över att han har tagit sig dit han är idag och även om han på vissa håll inte har gjort några som helst framsteg ; ) så har han på andra håll överträffat sig själv gång på gång på gång.
Ellen är den vän jag har som verkligen lever fullt ut. Hon är modigast och starkast av alla, min beundran för henne är så enormt stor. Hon kommer att nå så mycket längre än någon annan och hon kommer dessutom göra det med glans.
Vännerna betyder så enormt mycket, det här var bara för att nämna några. Men jag har ju många många fler som jag önskar all lycka med det som de tar sig an. Tex Malin Jensen min bästa fest vän, som jag också hoppas kommer för att dela en bit av Australien med mig i vår, Min kära Julius som ska resa till Österrike och leva sitt fantastiska liv, Hula vännen som är så varm och god och som åker till Ghana för att vara volontär på en skola och såklart Hutter som ska dela första delen av min resa med mig!
Tillägg: Nu har jag packat. inte helt klart men nästan! MIn kamera har återuppstått- Anja är lycklig!
Resfeber
Nu har den anländt- Resfebern!
Själva resan känner jag mig i för sig inte orolig för än men däremot så blir jag helt galen över saker som tidigare i mitt liv varit vardagsmat. Tex så fick jag utbrott i måndags för att jag skulle komma sent till jobbet övertygad om att de skulle slå mig typ, tappade bort min kamera tidigare i onsdags, i vanliga fall hade jag inte brytt mig särskilt mycket. Jag har ju tappat bort det mesta i mitt liv, körkort b. la. I vanliga fall hade jag letat men inte hittat och tänkt att "Jaha nu har jag väl lagt den nånstans intelligent igen" Nu däremot har jag panik och har letar som en tok, såklart utan att hitta eller ha en aning om vart den kan vara. Har inte lidit så här mycket över nåt jag tappat bort sen jag tappade bort en necessär med jeans, tröja, bh, dyr hår grej m.m på väg hem från Tyskland men nu kan jag säga att jag lider! Men på nåt vis var det mycket värre igår, Nu börjar resfebern gå över litegranna.
Idag började jag packa! Har lagt upp massa grejer på soffan, har lagt massa grejer i tvätten och jag har börjat ladda på riktigt för själva resan! Det är helt underbart, och lugnar mig på någotvis. Hispigheten börjar att lägga sig. Jag kommer hitta kameran.
Lite ändringar på resplanen har det blivit. Hutter ska in i lumpen 31 januari, men tillsdess är han min medresenär! Vi ska förmodligen lyda alla kloka råd som vi fått och göra östkusten när vi kommer. Det kommer bli så underbart! Men ingenting är helt planerat förutom första natten resten av resan tar vi som den kommer.
Jag är laddad till tusen men vill ha min kamera, säg till om ni ser den
Själva resan känner jag mig i för sig inte orolig för än men däremot så blir jag helt galen över saker som tidigare i mitt liv varit vardagsmat. Tex så fick jag utbrott i måndags för att jag skulle komma sent till jobbet övertygad om att de skulle slå mig typ, tappade bort min kamera tidigare i onsdags, i vanliga fall hade jag inte brytt mig särskilt mycket. Jag har ju tappat bort det mesta i mitt liv, körkort b. la. I vanliga fall hade jag letat men inte hittat och tänkt att "Jaha nu har jag väl lagt den nånstans intelligent igen" Nu däremot har jag panik och har letar som en tok, såklart utan att hitta eller ha en aning om vart den kan vara. Har inte lidit så här mycket över nåt jag tappat bort sen jag tappade bort en necessär med jeans, tröja, bh, dyr hår grej m.m på väg hem från Tyskland men nu kan jag säga att jag lider! Men på nåt vis var det mycket värre igår, Nu börjar resfebern gå över litegranna.
Idag började jag packa! Har lagt upp massa grejer på soffan, har lagt massa grejer i tvätten och jag har börjat ladda på riktigt för själva resan! Det är helt underbart, och lugnar mig på någotvis. Hispigheten börjar att lägga sig. Jag kommer hitta kameran.
Lite ändringar på resplanen har det blivit. Hutter ska in i lumpen 31 januari, men tillsdess är han min medresenär! Vi ska förmodligen lyda alla kloka råd som vi fått och göra östkusten när vi kommer. Det kommer bli så underbart! Men ingenting är helt planerat förutom första natten resten av resan tar vi som den kommer.
Jag är laddad till tusen men vill ha min kamera, säg till om ni ser den
Over and out
///Anja
ps. Gå och se på Sabinas fall, Jag fattade iförsig inget av handlingen men dom var så jä*la duktiga och sång och dans nummren var helt magnifika, jag satt bara och gapade! SE DEN! (Therésé/Emma är helt fantastisk)
///Anja
ps. Gå och se på Sabinas fall, Jag fattade iförsig inget av handlingen men dom var så jä*la duktiga och sång och dans nummren var helt magnifika, jag satt bara och gapade! SE DEN! (Therésé/Emma är helt fantastisk)
Förberedelser
Resan närmar sig!
Idag har jag laddat som tusan inför resan eller inte bara idag men idag var det en liten rusch.
- Häromdagen skrev jag till försäkringskassan om att jag ville ha nåt intyg och det fick jag idag. Så nu kommer jag kunna fixa ett Medicare-card i Australien så jag får tillbaka pengar om jag hamnar på sjukhus eller måste ha medeciner.
- Jag köpte den billigaste Mp3n jag kunde hitta. Men det verkar ju bättre än den jag har nu även om den bara kostade 199kr
- Jag köpte en flightbag eftersom jag vill kunna låta min ryggsäck flyga säker utan att gå sönder och för att jag vill låsa den, eftersom det sägs att det är stor risk för att de stoppar knark i väskan när man reser genom Sydostasien
- Jag köpte en adapter så att jag kan ladda saker i Australien och i resten av världen dessutom eftersom det var i samma.
- Köpte CD skivor så att jag kan bränna ner låtar att lägga in på mp3n när jag tröttnat i Australien och så att jag kan bränna ner foton när jag är i Australien
- Var in på banken och gav mina föräldrar fullmakt på mina bankkonton så att dom kan rädda mig när jag är i Australien och behöver hjälp den vägen och dessutom tog jag reda på hur mkt pengar som jag kommer få ut när jag får ut pengar snart. Har gått 2000 back de senaste veckorna men sånt är livet
Nu går all min tid åt att jobba, fixa mina hejdå presenter åt mina flickor och åt att fixa saker till min Australien resa, som att skriva australiensisk cv, köpa försäkring och skaffa ett bankkonto och annat jag inte förstår mkt av. Nu har det upplägget jag vill ha förändrats. Ska nog försöka övertala Hutter om att min nya idé är den bästa. Men han är ju tyvärr en ganska klok kille så det blir rätt tufft, går inte att komma med mina vanliga övertalningsknep.
Ett supertack till coachen Brita igen för att alla troligtvis bra tips. Hon är bäst!
Mys bruden nr 1
Åh nu har vi äntligen myst! Jag och flickan Elenore har haft en dålig månad i Augusti glidit isär och varit upptagna, Men nu känner jag att We are back. Mysigare flicka finns knappt. Kommer sakna henne så enormt när jag sticker om 20 dagar....
Längtar nåt så enormt också :D Och som skrivet. Det är inte långt kvar!
Det som däremot var positivt med att inse att jag kommer sakna Elenore så enormt var att hon sa att hon vill hälsa på när jag börjar backpacka! Det gjorde mig såååååå glad:D Hoppas det blir så.
Nu firar jag det med en lite speciell bild.
OM 20 DAGAR!
Längtar nåt så enormt också :D Och som skrivet. Det är inte långt kvar!
Det som däremot var positivt med att inse att jag kommer sakna Elenore så enormt var att hon sa att hon vill hälsa på när jag börjar backpacka! Det gjorde mig såååååå glad:D Hoppas det blir så.
Nu firar jag det med en lite speciell bild.